Självtänksamhet*

Jag har varit hemma från jobbet i två veckor. I onsdags var tanken att jag skulle börja jobba på 50%. Det gick, ett tag, men när dagen slutade i tårar och en känsla av hopplöshet då vägrar jag försöka bita ihop, kämpa på, försöka lite till. Det är som att en gräns är nådd och nu vill jag bara vara snäll mot mig själv (*Självtänksamhet = omtänksamhet om sig själv). Jag börjar gråta när SAS inte serverar vegansk glutenfri mat ombord. Jag bryter ihop när någon planerar in en produkt i mitt område på jobbet (som egentligen är ett bra alternativ). Det här med att ha en upplevd känsla av kontroll som sen på nått litet sätt ändras, jag klarar det inte just nu. Och det är ganska många puckar på jobbet som det är så med..

Jag hade aldrig pallat att träna på samma sätt som jag gjorde i våras/somras med intervaller och tider att pressa mig mot. Gymsessions med en noga utstakad plan på vilka övningar jag ska göra och hur mycket jag ska lyfta. Det funkade då och tog mig till mitt mål, men efter Kanada behövde jag en paus. Och jag kom aldrig ikapp.

Genom att gå ut och springa lugnt och långt utan några krav, vare sig på hur långt är ”långt” eller hur länge ett pass ska hålla på. Även att jag går under passen om jag känner att kroppen inte pallar. Det har hjälpt mig, löpningen har blivit en slags meditation, en nedvarvning. Jag får klara av saker, jag kan sätta upp en enda sak på en att-göra-lista och genomföra den under dagen. Jag måste inte, utan bara för min skull för att jag mår bra av det.

Att springa ett lopp är inte alls samma som det var för något år sen. Nu är det i princip bara roligt. Fjärilarna innan, att få säga hej och tjôta med alla vänner, att genomföra loppet och imponera på mig själv. Tänk vad min kropp klarar av! Jag blir inte ledsen, sur eller besviken, jag blir glad, stolt, imponerad!

Det är så oerhört skönt att känna att jag klarar av något, jag mår inte helt hundra men jag har en tro på mig själv som jag tror kommer hjälpa mig att bli bra. Att bli bättre.

Det ballaste idag? Jag gjorde mitt lopp och efteråt fick kliva upp på pallen som 2a. Grymt!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.